Urbaniseringskriterier |
|
Östra Aros
har under sen vikingatid och äldre medeltid sannolikt |
fungerat som hamn och
omlastningsplats till Gamla Uppsala. |
Gamla Uppsala var på
1000-talet centralort för Uppsalaslätten. |
Kultfunktionen torde ha varit
huvudorsaken till platsens centrala |
ställning. Hit knöts ting,
marknad och kungasäte. |
|
Aros betydelse synes ha ökat
under 1100-talet, då de äldsta |
urbaniseringskriterierna dyker
upp. Gamla Uppsalas |
centralortsfunktioner flyttas
gradvis över till Aros/Uppsala |
under 1100 och 1200-talen. |
|
Centralorten |
|
1160-talet prostsäte |
1100-talets senare del ting och marknad (Distingen) |
1100-talets slut myntort (arosmynten) |
1100-talets slut arkeologiskt belagd
hantverksproduktion |
|
Tätorten |
|
1200 omkr. flerkyrklighet (3 kyrkor)
(Ferm 1986:1, |
72) |
|
Staden |
|
1200 omkr. flerkyrklighet (Ferm 1986:1,
72) |
1231 tecken på gatu- och tomtreglering |
(omtalas gator/gränder, (stads?)dike, |
pålagor på tomter) |
1247 franciskankonvent grundas |
1285 "moneta" omnämns |
1295-1314 stadens rådmän och menighet
omnämns |
1296 "vår stad Uppsala" omnämns |
1304 fogde, rådmän och sigill omnämns |
1305 äldsta belägg på civis |
|
Den medeltida utvecklingen |
|
Expansionsfas 1100-talets slut -
1300-talets mitt |
Stagnationsfas 1300-talets mitt -
1400-talets förra |
del |
Expansionsfas 1400-talets förra del -
1500-talets |
början |
|
Befolkningsstorlek |
|
1200 omkr. 200-250 inv. (U Ferm 1986:1,
76) |
1270-talet 400 inv. ca. (U Ferm 1986:2,
141) |
1300 omkr 600 - 800 inv. (Rek Ferm
1986:1, 56) |
1500-talets slut 1500 - 2000 (Huk Ferm 1986:1, 49) |
|
Stadsfunktioner |
|
merkantil centralort |
|
1100-talets slut marknad, handel |
hantverksproduktion |
myntning |
|
kyrklig centralort |
|
1100-talets senare del prostsäte |
|
1247 franciskankonvent |
|
1270-talet ärkesäte |
|
1477 universitet |
|
administrativ/judiciell
centralort |
|
1100-talets senare del ting |
myntning |
"ursprungligt kungligt markinnehav
i |
Aros" (Ferm 1986:1,72) |
|
1243 kungl. bröllop på "Förisäng" |
|
1338 omnämns kungsgård kallad Island |
|